Folkhemstanken på drift - från solidaritet till splittring
Vad är egentligen folkhemmet? En möbelkedja, ett historiskt reformprojekt – eller en symbol som tagits som gisslan för grumliga, politiska mål?

Folkhemstanken växte fram inom Socialdemokratin under 1900-talet. Visionen var enkel men avgörande för landets befolkning och framgång: Sverige skulle fungera som ett hem, där alla hör hemma och där ingen lämnas utanför. Klassklyftorna skulle minska, tryggheten öka och alla skulle få samma chans i livet. Staten skulle garantera välfärd – utbildning, sjukvård, pensioner och sociala skyddsnät – så att människor kunde leva fria och trygga liv.
En önskedröm? Nej, det fanns en plan också.
Jämlikhet och solidaritet – grunden i folkhemmet
Folkhemmet byggde på tanken att frihet kräver trygghet, och trygghet kräver solidaritet. Genom skatter och omfördelning skulle fler leva ett gott liv. Med avgiftsfri skola skulle alla kunna studera. Offentlig sjukvård, barnomsorg och socialförsäkringar skulle minska skillnader i hälsa och livsvillkor.
Fackföreningarna spelade också en central roll. De kämpade för arbetstagares rättigheter och bidrog till en arbetsmarknad där arbetsgivarna inte skulle ha all makt.
"Sverige skulle fungera som ett hem, där alla hör hemma och där ingen lämnas utanför
Samtidigt drev Socialdemokratin igenom lagar som stärkte människors rättigheter: arbetsrätt, jämställdhet, semester, arbetsmiljö och inflytande på jobbet. Folkhemmet öppnade dessutom dörren för kvinnors frihet – med rösträtt, egen myndighetsålder, utbildningsmöjligheter, barnomsorg och rätten till sin egen kropp.
Målen var trygghet, jämlikhet och jämställdhet. Rättigheter som gällde alla, med staten som garant.
Från framtidsvision till fultolkad symbol
Folkhemmet har format Sverige till ett av världens mest jämlika och högutbildade länder. Skattepolitiken har bidragit till minskade ekonomiska klyftor och en stark välfärd.
Men i dag försöker andra politiska krafter tagit folkhemsbegreppet som gisslan.
Det används för att romantisera en tid som aldrig riktigt funnits – en tid utan globalisering, migration eller samhällsförändringar. I folkhemmets namn förs nu en politik som minskar gemenskapen, försvagar folkbildningen och urholkar trygghetssystemen.
I stället för solidaritet och frihet växer misstro och ökade klyftor, raka motsatsen till det folkhem som en gång byggdes. I höst tar vi tillbaka tanken, minskar klyftorna och arbetar för frihet och gemenskap. Tillsammans.
![Till [2026-04-07] Folkhemstanken på drift - från solidaritet till splittring startsida](/images/18.2123a3e018ec17b159e6376/1713379985270/Pitea%CC%8A%20logotyp_lokal_liggande_vi.png)