Det finns många felaktiga påståenden om Norrbotniabanan och dess dragning genom Piteå. Vi bemöter i dessa punkter de olika påståenden och frågeställning som finns.

Allmän fakta

• Trafikverket (före detta Banverket) är den myndighet som har ansvaret att utreda, projektera och bygga (upphandla) järnväg i Sverige.
• Trafikverket beslutade 2010 att Norrbotniabanan skall dras genom centrum och strök därför alternativet via E4:an. Beslutet fattades enligt "Lag (1995:1649) om byggande av järnväg" och föregicks av ett stort antal samråd.
• Norrbotniabanan byggs med ett spår, fast med dubbla spår (för möte) ungefär varje mil.
• Vid stationsstopp så byggs det tre spår, ett spår för norrgående, ett andra spår för södergående och ett tredje för passerande.
• Trafikverket gjorde först en förstudie på olika alternativ där till slut tre fanns kvar.Efter ytterligare analyser kvarstod två alternativ som gick till remissrunda. Den stora utredningen tituleras Ju140. Det gjordes även en fördjupad utredning på centrumdragningen men ingen på alternativet via E4:an då denna bedömdes skapa lägre samhällsnytta än en centrumnära dragning
• 2007 strök Regeringen Reinfeldt finansieringen av Norrbotniabanan.
• Nu finns det finansiering för byggandet av sträckan Umeå- Skellefteå. Samt finansiering för Järnvägsplaner för sträckan Skellefteå-Luleå.

Kostnad

Den beräknade byggkostnaden är 40 miljarder kronor (2021 års prisnivå).

Utredningen visade att en dragning via E4:an med station norr om Lomtjärn skulle kosta ca 200 miljoner mindre (OBS denna kostnad beräknades 2008 men skillnaden i kostnader antas vara likadan i 2021 års prisnivå).

Trafikverket är tydlig i utredningen med att den ökade kostnaden för en centrumdragning skapa större måluppfyllelse och ger större samhällsnytta tillbaka vilket berättigar merkostnaden.

Längden och tiden

Centrumdragningen blir något längre än en dragning längs E4:an. Trafikverket ser inte detta som något problem då målsättningen är att ett persontåg skall köra Piteå-Luleå och Skellefteå-Piteå på 30 min, detta klaras av med marginal. Godstrafiken har inte samma krav på tid så där siktar man på att detta kan klaras på en timme.

Påståenden vi vill bemöta:

"Lomtjärn går snabbare att bygga"

Det stämmer nog, men Trafikverket kommer inte ändra sitt beslut till en dragning via E4:an utan att först utreda frågan igen och ge alla remissinstanser möjlighet att återigen besvara utredningsförslaget. Enligt Trafikverket skulle utredningen mest troligt komma fram till att dragning via centrum ger mest samhällsnytta och därför fortfarande förorda och besluta om detta. Denna utredning skulle ta lika många år som den förra utredningen och skulle därför både försena och fördyra projektet ytterligare.

"Vi skall folkomrösta"

Eftersom det är Trafikverket som beslutar om dragningen så kan vi inte folkomrösta i frågan då folkinitiativ endast får ske i frågor som kommunen är rådiga över. Eftersom kommunen inte kan påverka det redan fattade beslutet så skulle inte en folkomröstning påverka det fattade beslutet.

"Fler fastigheter och byggnader drabbas"

Ja det stämmer att fler fastigheter och byggnader drabbas i på grund av beslutad dragning, även detta ser inte Trafikverket som något bekymmer då man är skyldiga att lösa in de fastigheter och byggnader som drabbas. Trafikverket är väldigt noga med att en järnväg byggs för att få så stor samhällsnytta tillbaka som möjligt och i detta fall är man beredda att ta den ökade kostnaden.

"Värdering blir lägre vid inlösen"

En fastighet värderas som om det inte fanns en järnväg och sedan läggs det på 25 % på värderingen vid inlösen.

"Men det finns ju bilder i utredningen"

Jo det finns bilder i utredningen, men det är bara skisser för att genomföra en utredning av dragningen och visa att det åtminstone finns en (1) tänkbar dragning inom korridoren, det är inte säkert att det blir enligt skisserna.
Det finns även fler bilder som skapats som idéer för inspiration, bland annat Trivector och Monarken gjorde skisser på uppdrag, ett några studenter på LTU har även tagit fram inspirationsbilder.

"Det blir bullerplank överallt"

Det som framgår i utredningen är att det kommer att finnas bullerplank på vissa delar av banan samt att större delen kommer att minst ha gallerstaket för att hindra djur och människor att gå på spåret. Trafikverket sätter bara upp bullerplank om det finns ett behov av att minska bullret, de prövar först knähöga bullerdämpare som minskar ljudet från hjulen.

"Södra hamn måste fyllas ut"

Ja Södra hamn måste mest troligt fyllas ut, utifrån skisserna i utredningen så skulle det röra sig om ca 3% av hela fjärdens yta, och endast i ena hörnet.

"Strandpromenaden försvinner"

Det finns ingen ambition att strandpromenaden skall försvinna, den skall fortsatt finnas kvar och vi ser dessutom att det går att utveckla den ytterligare.

"Kommunen får stora kostnader"

Trafikverket betalar hela bygget av banan. Kommunen är dock den som bygger och tar kostnaden för driften av ett resecentrum samt parkeringsplatser, samt kostnader för eventuella större förändringar av vägnätet. Det är helt upp till kommunen hur ett resecentrum skall se ut och vad detta ska innehålla. Dock kan det bli en diskussion om att kommunen ska ta kostnader för större förändringar i Trafikverkets Järnvägsplan, dvs fler tunnlar eller övergångar.

"Utredningen är 14 år. Det har hänt mycket sedan dess"

Jo den är 14 år. Vi ser nu mycket stora etableringar i Skellefteå, Luleå, Boden och Gällivare. Trafikverket är dock väldigt tydliga på att man inte ser att just dessa etableringar skulle ändra dragningen genom Piteå.

Det som de kan se lokalt är att Lövholmen har startats upp igen sedan järnvägsutredningen, så där behöver man hitta en lösning för de tunga transporterna in och ut från Sågverket. Stenvalls har även precis renoverat upp tågrälsen in till området och planerar att hantera gods via järnvägen.

"Fler drabbas av centrumdragningen"

Jo fler drabbas av centrumdragningen, men enligt Trafikverkets utredningsarbete uppvägs detta genom en högre samhällsnytta.

"Ingen väljer tåget"

Om ett resecentrum placeras centralt så visar utredningar/forskning att tågåkandet ökar med upp emot 30%. Detta är en av anledningarna att Trafikverket vill se ett centralt resecentrum.

Piteå hade nyligen besök av Lars Westin professor i Stadsutveckling som inte stödde idén om att placera ett resecentrum mitt i ingenstans (Lomtjärn). Han utvecklade att enda sättet att få utveckling från en sådan station var att bygga upp en helt ny stad runt stationen och ändra nuvarande Piteå centrum till Gammelstad och då överge befintligt centrum. Han ansåg att ett centralt planerat resecentrum var viktigt för Piteås utveckling.

"Bara pensionärer som kan gå och cykla till stationen"

Här måste vi sätta på oss andra glasögon, ja idag bor det fler pensionärer än personer i arbetsför ålder i centrum. Detta kommer dock mest troligt att ändras när tågstationen kommer på plats, detta har man sett i andra städer och detta kommer garanterat även att ske i Piteå. Med en centrumnära station kommer utveckling att ske i närhet till denna och de som vill använda tåget frekvent kommer att bosätta sig nära.

”Tågen kommer att dundra genom Piteå”

Enligt Trafikverket kommer tågen inte att få bullra mer än dagens befintliga biltrafik genom staden.

”22 godståg och 44 persontåg”

Den maximala kapaciteten på banan kommer att vara ca 80 tåg per dygn, enligt järvägsutredningen kalkylerar Trafikverket med ca 22 godståg och 44 persontåg genom Piteå i framtiden. Vi kan se hur många godståg som passerar Piteå idag och med Trafikverkets prognoser så ser vi att 22 godståg per dygn verkar hålla ända till 2050 (Trafikverket har inga längre prognoser än 2050 idag).

”Västra kajen måste stänga”

Inget säger att den måste stängas, Trafikverket är skyldiga att skydda från buller, samt vibrationer och se till att framkomligheten till Västra Kajen är fortsatt bra. Det kommer att bli gång- och cykeltunnlar under banan till södra hamn.

”Räddningstjänsten måste rivas”

Enligt utredningen så verkar det som att Räddningstjänsten behöver lösas in av Trafikverket, detta ger kommunen möjlighet att bygga en ny fastighet med ännu bättre tillgänglighet till hela kommunen. Räddningstjänst, ambulans och polis ser även fram emot planfria korsningar som gör att deras utryckningstider minskar drastiskt då man inte behöver stanna för tågtrafiken.

”Kommunen lobbade igenom sitt förslag”

Det påstås ofta att det var kommunen som bestämde och Trafikverket som fann sig i kommunens förslag. Detta är väldigt långt från sanningen. Kommunen ville egentligen se en dragning via Nolia (P3), men detta förkastades av Trafikverket.

Vi som är aktiva idag kan inte hitta något bevis på att kommunen bestämde och när man efterfrågar bevis från de som påstår att sådana finns så kan dessa inte uppbringas.

När man ställer frågan till Trafikverket så är svaret att Piteå kommun var en av de parter som skickade in remissvar, det skickades in ca 50 remissvar. Nästan alla kommuner, regioner, organisationer och företag ville se en dragning genom centrum, dock tyckte en majoritet av de invånare som svarat på remissen (ja, det var privatpersoner som svarade på remissen) att de hellre såg en dragning via E4:an, detta då det mest troligt skulle drabbas själva av en centrumnära dragning.

Piteå kommuns remissvar klubbades dessutom via kommunfullmäktige där alla utom en ledamot var för en centrumdragning. 2013 beslutade även ett enigt kommunfullmäktige att resecentrumet skulle placeras nordväst om Södra hamn.

”I Luleå får de välja”

Jo det stämmer, men beslutet i Luleå såg annorlunda ut, där valde Trafikverket att förorda en västlig dragning, dock så såg man att en östlig dragning via flygplats och centrum gav större samhällsnytta men såg då ingen teknisk lösning för en bro över vattnet i centrala Luleå som samtidigt skulle medföra bibehållen hamnverksamhet, men man lämnade detta öppet med förhoppning att framtiden skulle ge nya lösningar. Idag ser man att det är möjligt att dra järnvägen via flygplatsen och skall i dagarna besluta om västlig eller östlig dragning i Luleå.

Frågor många har:

Jag vill veta om jag drabbas?

Det enda svaret som kan ges nu är att om din fastighet ligger i korridoren så kan du komma att drabbas. Om så blir fallet går dock inte att svara på i nuläget då vi ännu inte vet exakt var järnvägen ska gå. Trafikverkets arbete med att precisera detta sker under arbetet med Järnvägsplanen som kommer att starta under 2023 då korridoren smalnar av vilket kommer att tydliggöra om en fastighet kommer att beröras.

Jag vill se modeller och videosimuleringar?!

Tyvärr så finns det ännu inga modeller eller simulering då den exakta dragningen inte är klar och därför finns inga detaljer att basera dessa på. Just nu finns det modeller och videosimuleringar ända upp till Skellefteå där trafikplanen inväntar laga kraft. Trafikverket skapar inga modeller innan trafikplanen är klar för då skulle dessa vara spekulationer.

Nya bostäder i centrum

I och med beslutet 2010 så kommer bangården i centrum att flyttas till Pitholm, detta möjliggör byggandet av bostäder centralt i Piteå, området har faktiskt redan ett namn ”Västermalm”. Vi ser även att busstationen kommer att flyttas till nytt resecentrum och då möjliggörs även byggnationer på befintlig busstation.

Planfria korsningar

Norrbotniabanan kommer att vara planfri, dvs övriga fordon kommer att köra under järnvägen via tunnel eller över järnvägen via bro. Samma sak gäller för fotgängare och cyklister.

Kaarles förslag då?

Jan Kaarle har mycket riktigt gjort ett eget förslag, ett förslag med dragning via E4:an och en flyttad rangergård i centrum. Kaarle har dock inte följt de regler och tagit hänsyn till de tekniska förutsättningar och krav som gäller vid byggande av dagens järnväg, exempelvis kurvradier, geologiska förutsättningar, höjdskillnader m.m.

Trafikverket har även varit tydlig i sin kommunikation att om beslutet 2010 hade blivit en dragning längs E4:an så hade befintligt bangård och befintligt spår till Haraholmen blivit kvar och att detta skulle medföra att de inte skulle åtgärda korsningarna i centrum.

Men, jag nekas bygglov

Inom den beslutade korridoren så nekas bygglov, detta då Trafikverket inte vill få ökade kostnader vid inlösen av fastigheter. Det är därför som det är viktigt att arbetet med detaljplanering och Järnvägsplanen kommer igång på Trafikverket (start 2023) så att korridorens bredd kan minska, så att det går att bevilja bygglov igen.

Kommunen har ju planmonopol?

Jo kommunen har så kallat planmonopol. Men det gäller dock inte för kommunikationer av riksintresse, detta betyder att om en kommun vägrar detaljplanera enligt Trafikverkets önskemål så kan Trafikverket tvinga fram detaljplanering via regeringen. Det finns exempel på detta i närtid i Härryda kommun.

Vad säger Trafikverket?

Trafikverkets representant har till och med utvecklat ett svar skriftligt!

En invånare hade hört av sig till Lars Bergdahl gällande om Håkan Johanssons uttalande verkligen kunde stämma?

• Om Piteå Kommun ändrar sig så ändrar Trafikverket sig.

Lars meddelade att det även var okej att publicera hans skriftliga svar.

Uttalande av trafikverkets högsta NBB-chef.

Den beslutade korridoren genom centrala Piteå gäller tillsvidare såvida inte:

1. regeringen vid en tillåtlighetsprövning beslutar att Trafikverket bör välja en annan lokalisering (korridor) av järnvägen eller
2. regeringen vid en överklagan av järnvägsplan(er) bifaller en överklagan som är kopplad lokaliseringen av järnvägen.

(1) Beslut om en eventuellt tillåtlighet ligger 2-4 år framåt i tiden. Formalia kring en tillåtlighetsprövning är att Trafikverket föreslår årligen till regeringen vilka projekt som bör tillåtlighetsprövas och sedan fattar regeringen beslut om tillåtlighetsprövning ska genomföras eller inte. Trafikverket har ännu inte fattat beslut om att föreslå sträckan Skellefteå-Luleå för tillåtlighetsprövning. Sträckan Umeå-Skellefteå är inte tillåtlighetsprövad.

(2) Ett bifall av en överklagan av en järnvägsplan som är kopplad till lokaliseringen ligger 3-5 år framåt i tiden.

Om kommunen skulle ändra uppfattning och motsätta sig lokaliseringen av järnvägen betyder inte att beslutad korridor upphävs men det blir svårt att genomföra projekt då kommunen sitter på planmonopolet via Plan- och bygglagen.

Sannolikt blir det ett mångårigt stopp av projektet och min bedömning är att då kommer hela sträckan Skellefteå-Luleå att åka ur den Nationella transportinfrastrukturplanen. Detta gäller även vid alternativ 1 eller 2 enligt min bedömning.

Om något av ovanstående inträffar är det en villfarelse att man kan välja korridoren längs E4 som fanns i järnvägsutredningen utan då kommer man behöva se över hur Norrbotniabanan ska passera genom hela Piteå kommun.

Med vänliga hälsningar
Lars Bergdahl, Projektchef Norrbotniabanan